Val utan legitimitet i Honduras
2009-11-30
Eva-Britt Svensson, medlem i GUE/NGL
Publicerad i Sydsvenskan
2009-11-29
Dagens val i Honduras sker under ledning av en kuppregim som satt medborgerliga fri- och rättigheter på undantag. Det saknar därmed demokratisk legitimitet, skriver bland andra filosofen Torbjörn Tännsjö och författaren Monika Zak.
Idag organiserar den honduranska kuppregeringen val i Honduras. I nuläget tycks det som om ett stort antal medborgare kommer att bojkotta valet. Det går inte att genomföra ett legitimt demokratiskt val under ledning av en kuppregim som under fem månader satt medborgerliga fri- och rättigheter på undantag genom att slå ned på yttrande- och föreningsfriheten med våld, införa utegångsförbud och begå flagranta brott mot grundlagen.
Liberalen Manuel Zelaya valdes till president i Honduras 2005. Efter att ha utmanat Honduras traditionella maktelit med en politik med sociala reformer avsattes och deporterades han genom en militärkupp. Det skedde i gryningen den 28 juni för att stoppa det rådslag som skulle avgöra om det fanns stöd för att genomföra en folkomröstning om grundlagarna.
Sedan USA aktivt ingripit i förhandlingarna undertecknade representanter för den folkvalde presidenten Manuel Zelaya och kuppledaren Roberto Micheletti en överenskommelse. Avtalets andemening var att återinsätta Zelaya som president genom beslut i den honduranska kongressen. Han skulle sedan bilda en samlingsregering med Micheletti fram till valet, som var planerat till den 29 november 2009.
Så blev det inte. Istället utsåg kuppresidenten Micheletti på egen hand en regering. Förutom några nya namn har ingenting egentligen förändrats; kuppregimen sitter kvar.
Manuel Zelaya är fortfarande tvungen att söka skydd på den Brasílianska ambassaden. Han har konstaterat att överenskommelsen därmed inte är annat än döda ord.
Tillsammans med den breda demokratirörelsen har han uppmanat det honduranska folket att bojkotta dagens val. Trots det avser USA, som hela tiden vidhållit att Zelaya måste återinsättas, nu ändå att erkänna och stödja valen.
Den 10 november höll de amerikanska staternas organisation, OAS, ett extrainsatt möte. José Miguel Insulza, generalsekreterare för OAS, framhöll att organisationen nu varken kan eller vill skicka valobservatörer till Honduras.
Grunden för OAS tidigare beslut om att skicka valobservatörer var avtalet om Zelayas återinsättande och bildandet av en samlingsregering under hans ledning, vilket inte har respekterats.
Genom kuppregeringens agerande fördjupas nu den politiska krisen, och misstron mot valprocessen förstärks.
Därför uppmanar vi EU och Sveriges regering som ordförande för Europeiska unionen att:
*fördöma kuppregimens agerande som omöjliggör en försoningsprocess i Honduras
*klargöra att EU under nuvarande omständigheter inte kommer att erkänna valprocessen och dess resultat
*upprätthålla sanktionerna mot staten Honduras och införa riktade sanktioner mot kuppmakarna och deras medhjälpare.
FRANCISCO CONTRERAS ordförande Latinamerikagrupperna
MONIKA ZAK författare
HANS LINDE riksdagsledamot (V)
TORBJÖRN TÄNNSJÖ professor i praktisk filosofi
ULF HULTBERG filmregissör
EVA-BRITT SVENSSON EU-parlamentariker (V)
DROR FEILER kompositör och musiker